A-L — Ok vi irriterar oss på Hansen....

Kul! Jag vet med mig att jag är lite dålig på att få det att bli av att sätta mig ner och skriva nuförtiden, men om du kan stå ut med det så är jag på.

Liksom vad är det som gör att ni är så arga på mig ens?

Jag säger wild shit det är jag med på men det är ju inte det ni är arga över ens

jag vet inte. det är något med detta som inte låter bra för mig. tänker att det låter vettigt och fint men det är något med det som gnager på mig. det låter lite väl som att det handlar om att bekräfta varandra, när det är minst lika viktigt att utmana varandra och hjälpa varandra att förbättras.

Det är ju helst inte jag. Men om det ska vara jag så hade jag uppskattat att få reda på att det var det som förväntades av mig. I förväg. Jag är för fan autist, jag fattar väl inte sånt av mig själv.

Det är inte lätt. Jag tycker också ofta att folk tittar konstigt (ej flörtigt) på mig som om de ogillar mig eller tycker att jag är ful. Men jag ser också om någon spanar in mig. Det är i princip aldrig någon som flörtar med mig som menar allvar. Jag är trött på det.

Försöker mest avstigmatisera att äta nervmediciner och ha såna sjukdomar.

Jag tycker det är lite onödigt att skoja om sådär till vardags, så är väl bättre att bara berätta att jo såna äter jag redan.

Det gör inte att syns på mig och folk verkar va ok med att va med mig rätt ofta. Men sån är jag.

Jag tycker att man i onödan använder ett medicinskt språkbruk för att få det man säger att framstå som mer vederhäftigt. Irriterar mig pga tycker mig se detta mer och mer. Men, vi håller inte med varandra och det är väl ok.

Hahahha ironin i att jag känner att jag stör mig på honom bara av den här knapphändiga informationen säger nåt (om mig eventuellt) mest vill jag förtydliga att jag ju inte tycker det är uppfriskande att veta att man är ett asshole och bara fortsätta. Men skenhelighet är fan värre.

Ja men det är också för att vi är kvinnor. Minns en läkare som erkände att han inte trodde att det var så illa när han såg mig som det såg ut på ultraljud

Har länge funderat på om man ska inleda läkarbesök med:

Behandla mig som om jag vore en medelålders vit man som säger att han har svår smärta.

Nej, det handlar nog lite om schvung - men det jag ruttnade på lite var att jag satt och liksom... brydde mig, typ, om det är rätt formulering. Lite som att längta efter uppmärksamhet på nåt oförtjänt sätt. Lite brr-varning på mig själv, helt enkelt.

Nä, jag har väl landat i att det är mig det är fel på också, men ser ju också hur TOTALA FREAKS (hehe) hittar givande sammanhang, så vad är det för unik märklighet med just mig som strålar ut, som alla runt mig kan se utom jag, som säger att mig finns det ingen vits att närma sig.

Men jo, jag försöker ju påminna mig själv om allt jag gör som faktiskt är bra, och framgångar, och som alla andra säger jag ska vara stolt över.

"Det är bra att påminna sig om det!" Så jag försöker. Vet inte om det lyfter mig så mycket, men kanske är det ett litet skyddsnät från att falla djupt.

<3
Man ska prestera så himla mycket i det sociala, och det är ju svinjobbigt. Då känner man ju lätt att man inte räcker till och borde va "bättre" på nåt oklart sätt. Jag har nog alltid tänkt att det ba är fel på mig och att jag får skärpa mig.
Nu tror jag mest det är odiagnostiserad adhd

Jag ser mig inte som anonym och blir lite irriterad när folk beskyller mig för att vara det. Mitt namn säger ingenting om mig, men ”Nordistnörd” säger vem jag ÄR. Och jag ser ut ungefär som på profilbilden.

Jag vet inte! Det kanske har varit fel på mig förut, det kanske är fel på mig nu (nä men jag fokuserar på annat), det kanske blir precis lagom nån gång i framtiden. Eller inte. Jag tycker det finns mycket i livet som är kul att hinna med som inte är att ha en relation.

Har i veckan blivit medveten om att jag säger ”på badrummet” och att ingen(?) annan gör det. Man säger ju ”på toa”, ”på dass” och (ibland) ”på rummet”, jag har bara extrapolerat detta verkar det som. Finns det fler som säger samma eller måste jag omprogrammera mig?

Jag tycker så mycket om den här, men är lite osäker på varför. Kanske bara att jag tycker att jag ser ut som jag känner mig på den. Jag känner igen mig.

Vad får stå för mig? Att jag tycker som jag vill? Jag röstar på det jag tycker är bäst, om alla röstar M och jag fokuserar på att M så har jag inte åstadkommit något. Men du anser att andra tycker fel och du ska skrämma folk som tycker fel. Det är extremt och odemokratiskt

Jag har verkligen försökt att acceptera det, men det skaver. Det är väl nåt om att det förväntas att man ska ha en härlig relation till sin mamma, och när det inte är så känns det som att det är mig det är fel på

Jag trodde bara det var män som tänkte på romarriket? (Jag har undvikit att sätta mig in i denna debatt, men tycker mig ha snappat upp att män tydligen tänker en massa på romarriket och att detta kanske också är dåligt på nåt vis.)

Det är lite som när vissa religiösa elever jag har talar nedlåtande om mig ("han tror på big bang") och jag svarar att det inte går att tro på eller inte. Det bara är. Vi vet att det har hänt. Vi har mätbara bevis. Man kan inte välja att "inte tro på det".

Samma med politikerna och klimatdebatten.

Jag tänkte att något som är så pass stort ska väl ha något, och det visade sig ha massa som jag stör mig på men jag har svårt att släppa taget ändå... men jag är lite av en Nejffrey

Drömmar är ju symboliska och jag tycker att du har tagit mycket väl hand om mig hela veckan! Är så bortskämd nu att jag får sova på spikmatta för att det ska bli folk av mig!

För mig tror jag typ det är att man inte tycker att jag är för mycket, och inte blir trött på mig.